OK, så det är Signaturmetoden, dvs att koppla till tidigare hörselminne och den "signatur" en given apparat. Om jag förstått det hela rätt.
Och ja, jag kan hålla med. Delvis. För det behövs inte någon lång stund förrän hörselminnet har försvunnit och öron/hjärna har justerat efter det nya förhållandet. Jag misstänker att det ligger en del i det när man säger att vissa komponenter behöver "spelas in".
Jag köpte en gång ett par tvinnade signalkablar i silver med Bullitkontakter av en hängiven kamrat. Han menade att de behövde ett par dygns inspelning innan de lät som de skulle. Och när jag kopplade in dem så lät de ganska ljust men i övrigt OK. Efter några dagar hade ljusheten sansat sig och de lät riktigt bra. Me när jag sedan bytte tillbaka till min gamla kablar lät de likadant. Så någon förbättring hade inte skett. Frågan är dock, blev de nya silverkablarna "inspelade" eller var det mina öron som vande sig? Och varför lät då den gamla kabeln likadant (som silverkabeln) när jag bytte? Den borde ju ha låtit lite dovt.
Någon skillnad i musikalisk kvalitet kan jag inte påstå att jag hörde, möjligen var den (först) ljusare silverkabeln faktiskt lite mindre homogen, lite splittrad i återgivningen.
Men var det möjligen så att vid byte av kablar så rengjordes kontaktytorna och det var vad som blev bättre? Min gamla Linn-kabel fick stanna i anläggningen och kompisens silverkabel hamnade i dator/högtalare istället...
Alltså, vad vill jag ha sagt med denna långa drapa. Jo, att det är vanskligt att bedöma en upplevelse över tid. Våra öron/hjärna vänjer och anpassar sig och det är svårt att bedöma skillnader.
Ingenjörsmetoden, att plocka fram instrumenten och mäta några väl valda parametrar känns absolut säkrare. De är dessutom repeterbara. Men urvalet av mätbara parametrar är extremt viktigt, ännu viktigare är analysen av mätresultaten och korrelationen till vad vi hör är extremt vikltigt. En process som kanske Linn har möjlighet att lösa men knappast vi konsumenter.
Så vad kan vi göra? Siignatur-metoden som LinnArts föespråkar, eller åtminstone använder, känns sisådär, i alla fall under ett längre tidsperspektiv. Det är egentligen samma sak med Tune-dem, som jag ser det. Musikminnet är kort och svårbedömt och att jämföra något idag med det jag hörde för en vecka sedan låter sig svårligen göras. I alla fall med en någorlunda trovärdighet. En egen uppfattning kan man alltid hävda givetvis och den gäller för ens egen värld.
Själv har jag upplevt något av det bästa ljudet genom Linns grejor - men också bland det sämsta. 530 hos HF skulle jag tex inte ta emot om jag så fick dessa gratis. Samtidigt tycker Anders på Tonläget att det är en av de mest prisvärda av Linns högtalare. Och då tror jag på Anders som en seriös handlare.
Alltså: Det är jättebra att vi tror på våra egna förmågor, att vi håller en konsekvent linje och står för våra egna åsikter baserat på vår kunskap/erfarenhet/kompetens. Men vi ska också vara medvetna om att vår hjärna är "lättlurad" och att vi gärna anpassar oss till grupptrycket.
När jag besökte HF och lyssnade på skillnaden mellan Cirkus och Karousel så drabbades jag av just detta. Efter att ha lyssnat på en skiva på Cirkus och sedan på Karousel så visade Kalle tydligt hur stor skillnaden var genom sitt minspel och kroppsspråk. Det skulle han naturligtvis INTE gjort utan låtit oss deltagare själva forma vår åsikt. Så under resten av kvällen ville jag för mig själv bevisa att det inte var någon skillnad, för jag ville inte bli påverkad av någon säljare. Men jag misslyckades kapitalt eftersom det var så tydligt vari skillnaden bestod (till det bättre)
Själv har jag några olika metoder att bedöma återgivningen.
- Det första är, känns det homogent, hänger allt ihop (ljud- och musikmässigt)?
- Är ljudet OK, har jag kroppslig klang från instrumenten?
- Ifråga om "live" - är jag där? Känns det som om jag är delaktig i ett musikaliskt skeende?
I punkt 3 så kan ju även en taskig inspelning i någons vardagsrum vara OK därför att jag sitter i soffan nära och lyssnar på musikerna. Eller att det känns så.
Ha en bra kväll allihopa!
/ B